Balkongbilder

Eftersom jag fått in lite requests på balkongbilder och kosoffan så kommer dem här.
Håll till godo .






Balkongbygge forts.

Jag skrev förra gången att det enda missödet med balkongen var att jag inte fick ut möblerna när jag väl monterat ihop dem.
Nu är det emellertid så att jag har så underbara vänner ( Jens ) som påminner mig om mina allra största misstag här i livet som jag desperat försöker glömma. Det hände nämligen ett till "litet" missöde med den här balkongrenoveringen.

Jag målade balkonggolvet i en chokladbrun fin ton. Hade dragit på mig snickarbrallorna och snickarskjorta och jag penslade på riktigt duktigt.
När jag kände att jag var klar för dagen så torkade jag av penseln emot mina snickarbrallor för jag ville ju inte att det skulle droppa på golvet när jag gick in med den.
Nu är det bara såhär att jag är ett klantarsel utan dess like och jag snubblar in i min för övrigt vita soffa med mina brallor.
Så nu ser den ut som en fläckig ko ungefär.
Jag svor en hel del.
Så tack Jens för att du inte låter mig glömma utan ser till att jag bearbetar mina misstag här i livet :)

Nu ska man snart på 30 års fest! WOHOO! Party Party!

Balkongbygge.

Nu jäklar har jag satt igång på allvar med balkongen!
Kommer bli hur fint som helst. ( bilder kommer senare )

Det enda missödet än så länge var när den soffa jag monterat ihop inte gick igenom dörrhållet. Utan jag fick montera ner och sedan montera upp den  på balkongen. Det gick åt en handfull svordomar men annars är livet frid och fröjd.

Min ståndpunkt här i livet.

Jag tycker synd om dagens unga pubertetspojkar.
Alla grabbar där ute kommer säkert ihåg det här med ofrivillig erektion som ganska ofta förekom just under puberteten.
Den kom ju nästan alltid olämpligt. Gärna 1 minut innan rastklockan skulle ringa så att man febrilt fick försöka tänka på Bert Karlsson i rosa tanga för att dämpa det hela en smula.
När det krisade ordentligt så fick man göra ett jämfotahopp upp i luften samtidigt som man blixtsnabbt förde ner knutna nävar i fickorna och på det sättet dölja sin penis för allmän beskådan.

Men dagens mode! Det är dit jag vill komma. Jag gillar själv åtsittande kläder nuförtiden som t.ex cheap mondays.
Det verkar pubertetsgrabbarna göra nuförtiden också? Alla som har fått erektion i ett par cheap mondays vet att det är omöjligt att dölja paketet i ett par sådana.
Stackars stackars dagens pubertetspojkar.

/ En som lider med er.

Dagens ungdom.

Var nere på stan idag.
Jag tände en cigarett och ett gäng tolvåringar kommer fram till mig.
- tja grabben, kan jag få en cigg.
- Nej. svarar jag. självklart inte!
- Vaddådå?
- Nej jag vill inte.
- snåla jävel....sedan kommer det! kompisen fyller i - Jude.

Hörde jag rätt? ja! han kallade mig jude.
Det här lämnar mig väldigt splittrad.
Första reaktionen blir ett gapskratt. Han kallar mig jude.
Hitler hade antagligen stoppat upp mig och hissat upp mig på en piedestal som det skulle ha stått "den rena ariern" på.
Jag är ju bannemig ett praktexempel på Hitlers perverterade syn på Arier.

Sedan kommer ilskan. Vad tusan säger ungjäveln.
Vad lär dem sig i skolan egentligen? dagens ungdom.
Dem borde lära sig veta hut!

Moraliskt dilemma.

Jag fick en flashback ifrån min barndom för en tid sedan.
Denna flashback ställer min förut så utstakade moraliska värdegrund på sniskan.
Så därför tänkte jag fråga er, mina kära (2) läsare - gjorde jag rätt?

Såhär var det.
Jag och min på den tiden bästa vän Martin vandrade på väg hem igenom källparken.
Vi kan väll ha varit runt 11-12 år fyllda och mumsade på ostbågar som vi antagligen köpt för veckopengen.
Mitt i källparken möter vi en liten flicka som uppskattningsvis kan ha varit 7-8 år.
Den här flickan gick tillsammans med en stor hund av för mig okänd ras.
Flickan var mycket otrevlig och krävde att vi skulle ge henne våra ostbågar annars skulle hon skicka hunden på oss.
 - Ehm nej. Säger jag för jag tyckte faktiskt inte att hon skulle få våra ostbågar.
Speciellt inte när hon är så otrevlig.
Då släpper hon kopplet och säger - Buss på! Hunden verkade dock ha lite taskigt lokalsinne och sätter fart - åt helt fel håll!
Den springer längre å längre bort tills den blott är en prick i horisonten. Flickan som nyss varit otrevlig börjar gråta högljutt och bönar och ber om att vi ska hjälpa henne fånga hunden åt henne. - Ehm nej. Säger jag återigen och går hemåt och mumsar vidare på mina ostbågar.

Gjorde jag rätt?

The whoop-de-dooper-bouncing blogg



Har äntligen fått igång bloggen!
Tänkte fira det med ett litet Youtubeklipp som jag tycker hedrar eventet.
Håll till godo. Voi voi voi...

RSS 2.0